can I get another amen?

Nu blir skyltdockorna på Debenhamns kurvigare

tävling hos Emma

Fina Emma har just nu en tävling där man kan vinna tjusiga rosetter. Till exempel den här:

Så tävla du med!

foto – best of del 1



you wonder why I always dress in black, why you never see bright colours on my back

Idag skulle Johnny Cash ha fyllt 78 år.

Han dog 71 år gammal, som en av de största låtskrivarna och artisterna som har levt på denna jord. Hans country/rock n roll-musik har gett oss oförglömliga klassiker så som I Walk the Line, Get Rhythm, A boy named Sue, Folsom Prison Blues och Cry! Cry! Cry!. Men detta är inte ens sorgens dag; detta är en hyllningens dag.

Till minne av The Man in Black bär många fans svart denna dag. Inklusive jag.


bildkälla

what are you doing? memorizing me by heart?

Jag har kanske skrivit om det innan, och om så är fallet så blir det en repris. Det är filmen A Little Princess det handlar om för jag fick en sådan himla vilja att se filmen igen.

Jag älskade den när jag var liten och när man alltid åkte till hyrbutiken för att hyra VHS så var ju denna högt upp på min lista.

Historien kommer alltid att finnas med mig för moralen med historien är så otroligt fin.

Observera

En katt bakom nacken som ligger och myser på fåtöljen. Så ser situationen ut just nu. Plus lite stress. Men jag försöker att relaxa på det och ta dagarna som de kommer. Imorgon blir det ett snällt litet avbrott med utvecklingssamtal.

Vilket leder mig till att mitt bloggande kommer att minska de närmaste 1 ½ veckorna, eftersom att jag har två prov nästa vecka och en ”redovisning” imorgon.

somebody keep my balance, I think I’m falling off

Skolsystemet är allt bra roligt. Det är dags att välja individuella val för trean och jobbig som jag är så vill jag utöka min poängplan med 50 poäng. Detta för att:

1. Engelska C är givet för min del då jag tänker ge mig in i Cambridge Certificate-grejen plus plugga och jobba utomlands.
2. 50 poäng-kurserna intresserar mig verkligen inte. Jag är inte intresserad av den visuella layouten på en tidning och jag tänker inte jobba på reklambyrå; därför väljer jag inte Grafisk Design. Körsång känns för oseriöst och jag är ganska trött på skolkörer. Rättskunskap skulle jag somna på och jag vill definitivt inte fortsätta med Psykologi eftersom att jag har totalt tappat intresset för ämnet.
Jag älskar däremot att skriva, därför känns fortsättningskursen på Textkommunikation som ett självklart val.

Men eftersom att skolan tydligen är väldigt strikta så måste det skrivas en liten notis på valblanketten om att man ”eventuellt” vill ha den kursen som ger en utökad poängplan. Sedan ska det kollas över med scheman, pratas med klassföreståndare och så vidare till de bestämmer om eleven är stark nog att klara en utökad poängplan. Det ska inte bli gråt och tandagnisslan med elever som efter två månader vill hoppa av kursen de har valt.

Så vad gör 50 poäng? Det är ju inte som om jag vill läsa Matte C och under höstterminen nu i tvåan så läste jag tre individuella val, varav ett var en kurs med över 2 timmars lektioner, på den dagen som egentligen är schema-fri. Jag går i skolan från halv nio till tjugo i fem en dag veckan och 98% hittills av tvåan (plus 100% av ettan) har jag släpat mig till skolan på denna schema-fria dag för att gå på extra matteundervisning.
Jag har aldrig tillåtit mig själv att bli sjuk nu i gymnasiet och när jag väl var sjuk en dag denna termin så hade jag ångest över allt som jag ansåg att jag missade.

Med andra ord: skolsystemet är allt bra roligt. Det ska bli intressant att se hur allt utvecklas tillslut. Om det avgörs att jag är stark nog att klara allt. Eller om jag tillslut kommer att storgrina för att jag inte orkar.
Bring it on!


Lance Armstrong ger Jan Ullrich den berömda blicken innan han försvinner upp för berget och vinner etappen. En ganska passande inspirationsbild till detta inlägg.

(och förlåt för detta ego-inlägg.)